I forna tiders Kina var hälsovården i första hand förebyggande. Läkarnas huvudsakliga fokus var att se till så att befolkningen höll sig frisk. Så fort en person insjuknade fick denne sin behandling gratis. Vanligt förekommande behandlingsmetoder var akupunktur, moxa (värmebehandling av akupunkturpunkter), ordination av medicinalväxter och anma (massage). Shiatsu bygger på anma som har djupa rötter i det österländska tänkandet. Under de senaste tusen åren har anma kompletterats med kinesiska medicinkunskaper och västerländsk medicin och på så sätt utvecklades i Japan en ny behandlingsmetod, som i början av 1900-talet fick namnet shiatsu.

Shiatsu betyder ordagrant fingertryck. Terapeutens egen kroppsvikt utnyttjas när tryck appliceras på olika akupunkturpunkter på patientens kropp. Trycket varieras beroende på kroppens behov, ibland fjäderlätt och ibland mer kraftfullt. Fingrar, handlovar, armbågar, knän och fötter används omväxlande med vissa mjuka stretchningar för att påverka energiflödet i de så kallade meridianerna. Denna energi kallas på kinesiska chi eller på japanska ki (som i tai chi, qi gong, aikido). Beroende på olika händelser i våra liv kan spänningar och blockeringar ha uppstått vilket gör att chi inte kan flöda fritt.

Chi är i sig själv osynlig, men det sätt på vilket chi arbetar kan ses i kroppen. När en skada läks ”helt av sig självt” är detta ett uttryck för chi. Enligt tradition har allting i naturen setts som ett uttryck för chi. Chi är själva ursprunget, livskraften. Stagnerande chi leder ofta till ohälsa, både fysisk och psykisk. För att förhindra detta kan man med hjälp av exempelvis akupunktur, akupressur eller shiatsu sätta kroppens ”inre läkare” i arbete.

Meridianerna är energibanor i och på kroppen genom vilka chi flödar. Ibland, men inte alltid, har de samma sträckning som ben, muskler eller blodkärl. Meridianernas funktion är bl a att kontrollera de olika transportsystemen i kroppen (blod, luft, vatten), att sköta kroppens kommunikation inifrån och ut och tvärtom och inte minst att kontrollera de olika organens funktion. På dessa meridianer finns närmare 700 akupunkturpunkter belägna, var och en med sin specifika funktion.

Enligt det kinesiska betraktelsesättet är meridianerna knutna till de olika organsystemen på flera nivåer. Tjocktarmen har till exempel inte bara ansvar för separation och utsöndring av slaggprodukter utan även för olika känslor som separation, förlust och sorg. En inbiten samlare kan exempelvis få problem med förstoppning, ett uttryck för svårigheten att separera från det gamla. Att spendera en massa pengar kan även det påverka tjocktarmens funktion.

För att kunna utföra en optimal shiatsubehandling, avpassad efter patienten, är det viktigt att den föregås av en ordentlig diagnos. Den viktigaste diagnosen är att känna på hara, ett område på magen. Där finns alla organsystem representerade med var sitt diagnosområde. Terapeuten letar försiktigt efter något som på japanska kallas kyo och jitsu. Kyo är i princip detsamma som för lite energi eller tomhet. Jitsu å andra sidan innebär för mycket energi eller fullhet. Det gäller för terapeuten att hitta de områden/organsystem som skiljer sig mest från ett normalvärde och utifrån detta utföra behandlingen för att skapa balans. Det går även att känna motsvarande energitillstånd med hjälp av en ryggdiagnos.

Innan terapeuten börjar med haradiagnosen brukar han ställa ett antal frågor om sjukdomshistoria, vanor, preferenser och liknande. Samtidigt iakttar han kroppshållning, fotställning, hårväxt, linjer och färger i ansiktet samt röstläget. Med denna information som utgångspunkt kan nu den avpassade behandlingen börja, men vissa korrigeringar i diagnosen kan ske vartefter de olika meridianerna behandlas.

Den fysiska kontakten vid behandlingen är mycket viktig. Patienten erfar djupet och intensiteten i det stöd som terapeuten ger. Om han känner sig tillräckligt trygg med terapeuten kommer han att visa på problem som vanligtvis är dolda. Detta är viktigt eftersom det bakom varje besvär finns en djupare nivå som annars är svår att komma åt. En person kan exempelvis klaga på stark migrän när det underliggande problemet egentligen är frustration över en dominerande partner. Att våga uppmärksamma denna sårbarhet är början på en verklig rehabilitering.

Behandlingen utförs på en madrass på golvet. Den tar ungefär en timme men räkna med lite längre tid den första gången. Det är bra att inte behöva jäkta direkt efter behandlingen. I vissa fall kan man erfara reningsreaktioner beroende på frigörande av gifter eller nedtryckta känslor. Det är en fördel att dricka mycket vatten efteråt för att hjälpa till med reningen. Det förekommer inga snabba, snärtiga rörelser. Man behåller sina kläder på - mjuka kläder är att föredra.